Meeting with Johan Forssell – May 13, 2024
On May 13, Help in Change participated in a significant meeting with Sweden's Minister of Migration, Johan Forssell, to discuss critical migration issues, particularly concerning Ukrainians.
Minister Forssell addressed the complexity of migration politics within the EU, noting developments in Germany and France and emphasizing the importance of Ukrainian issues. Sweden seeks to balance supporting Ukrainians currently residing in the country and respecting the Ukrainian government's desire for its citizens to return home.
The government is considering two main approaches: Reception Centers and Return Centers, both emphasizing efficient processing and tailored support for all asylum seekers in Sweden. Major policy changes were introduced effective from March 1, conditioning economic assistance on residence within Migration Agency accommodations. From 2026, a new accommodation model will be implemented to improve individualized support. Additionally, Sweden is intensifying efforts to enhance quality standards within asylum processes, with a comprehensive review set for September. The government strongly emphasizes return strategies, allocating around SEK 3 billion for return and reintegration efforts between 2024-2028.
During the roundtable discussion, among the participating organizations were Amnesty International, Asylcentrum, Beredskapslyftet, Civil Rights Defenders, FARR, Stockholms Stadsmission, Svenska Kyrkan, Rädda Barnen, UNICEF, Swedish Red Cross, and others. All participating organizations expressed concerns about current migration policies and emphasized the ongoing challenges asylum seekers face, including risks to their rights and limited possibilities to secure residence permits despite fulfilling requirements.
Help in Change uniquely presented a detailed motion specifically addressing the circumstances of Ukrainians under the Temporary Protection Directive (Massflyktsdirektivet). We urged Minister Forssell to consider effective practices from other EU countries as models for Sweden to follow in improving the support for Ukrainians.
Here is the text of our motion:
Cirka 36 000 ukrainare i Sverige har erhållit personnummer och är folkbokförda. Majoriteten består av kvinnor med barn samt personer i pensionsåldern. Av dessa är cirka 25 000 individer mellan 18 och 65 år, enligt statistik från SCB. Dessa personer är motiverade och har för avsikt att etablera sig långsiktigt i Sverige.
Problembeskrivning:
De problem som diskuterats idag är ännu inte fullt tillämpliga på ukrainare, eftersom de omfattas av massflyktsdirektivet.
1) För närvarande saknas specifika riktlinjer anpassade för ukrainare. Processerna för att ändra uppehållstillstånd är ineffektiva. Om en person under massflyktsdirektivet ansöker om att ändra sitt nuvarande uppehållstillstånd till en annan typ av tillstånd, får personen istället endast det tillstånd som redan omfattas av massflyktsdirektivet. Däremot behandlas ansökningar om arbetstillstånd eller anknytning till närstående enligt nuvarande regelverk, vilket kan innebära att sökanden tvingas lämna Sverige och ansöka från utlandet. I praktiken innebär detta att det är mycket svårt att ansöka om arbetstillstånd eller anknytning till närstående inifrån Sverige. Det innebär också ett slöseri med resurser att pröva sådana ansökningar från ukrainare när de ändå hänvisas att ansöka utanför landet, då det tar lång tid för bedömningen.
2) Migrationsverket tillämpar fortfarande de generella reglerna för separat prövning av ungdomar som anlänt med sina föräldrar men under vistelsen fyllt 18 år och därmed kräver en egen grund för fortsatt uppehållstillstånd. Många av dessa barn har etablerat sig i Sverige och pratar svenska bättre än ukrainska. Dessutom finns sådana som inte har något eller någon att återvända till. De har inte heller möjligheten att hitta ett jobb med lönen som krävs, då de inte har tillräckligt med erfarenhet. Men ändå så anses de vara vuxna individer och ska hanteras separat från familjerna.
Vi har analyserat situationerna i andra EU länder. Flera andra EU-länder har redan anpassat sina processer efter Ukrainarnas behov. Till exempel erbjuder Litauen möjligheten för ukrainare att ändra status till andra typer av arbets- eller uppehållstillstånd, vilket leder till långsiktig integration. Polen och Frankrike erbjuder officiellt anställda ukrainare möjligheten att erhålla ett uppehållstillstånd som gäller upp till fyra år, med möjlighet till förlängning. Liknande lösningar finns även i Estland.
Vi föreslår att ukrainare ges möjlighet att ansöka om arbetstillstånd och anknytning till närstående direkt från Sverige, eftersom det är orimligt och opraktiskt att kräva att dessa ansökningar lämnas in från utlandet. Ukrainare kan inte rimligen förväntas att återvända till ett land under pågående fullständiga invasionen för att genomföra ansökningsprocesser, och kan heller inte lämna sina arbetsplatser i Sverige för att ansöka från tredje land. Barn som har fyllt 18 under sin vistelsetid i Sverige ska inte anses som vuxna och förväntas att skaffa ett jobb med inkomst på över 30000 kronor och ska inte behöva genomgå samma process för att kunna få stanna i Sverige.
Det är nödvändigt att skapa en tydlig väg för ukrainare som önskar stanna kvar i Sverige efter att massflyktsdirektivet upphör. De bör kunna använda sig av befintliga alternativ som familjeanknytning, arbetstillstånd eller studentvisum, men det måste säkerställas att de kan göra dessa ansökningar direkt från Sverige. Det är oacceptabelt att kräva att personer, som efter flera års etablering och eventuellt förlust av allt i Ukraina, måste återvända dit och där vänta flera månader eller kanske till och med år på ett nytt uppehållstillstånd. Detta krav är särskilt problematiskt för familjer med barn som redan integrerats i det svenska skolsystemet.
Sammanfattning: Sammanfattningsvis efterlyser vi en tydlig och hållbar lösning både för nuvarande och framtida situation för ukrainare i Sverige. Detta kan åstadkommas genom att redan nu göra det möjligt att genomföra ett byte till andra typer av uppehållstillstånd samt skapa tydliga vägar mot permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Ukrainare bör erkännas som en särskild grupp med unika behov och omständigheter, skiljt från övriga asylsökande grupper i Sverige.
The meeting concluded with a shared acknowledgment of the urgent need for clear, humane policies and actionable solutions that support integration and ensure fair treatment for displaced individuals. We are grateful for the opportunity to participate in this important dialogue alongside prominent organizations and will continue advocating for the rights and interests of Ukrainians in Sweden.
